Efter en tuff sm-helg med fyra matcher på tre dagar där enbart en slutade med vinst är det dags att tänka till lite om vad som gick fel och vad som krävs för att gå vidare ur den första omgången. Vilket som tur är faktiskt fortfarande är möjligt.

Sanda och Sundsvall två lag där matcherna inte gick som vi ville. Vi åkte ner till Södertälje för att spela säsongens första match mot Sanda bg. Vi visste att vi skulle möta ett sammansvetsat med atletiska spelare och mycket vilja. Det var även första gången som bröderna Forster, Alexander och Niklas, skulle mötas i på planen.
Vi gör en bra öppning på matchen och har ett bra sänk i skotten, första quartern vinns med 19-16. Därefter går det nedåt vi spelar fortfarande helt okej försvarsmässigt men skotten som tidigare satt vill inte gå i och anfallsspelet tappar i tempo. Frustration över att inte kunna hitta varandra i anfallet och faktumet att det är vår första match fryser spelet. Den lilla ledningen vi hade tappas snabbt och de kommande två quartrarna vinner Sanda med 22-11 samt 19-14. Efter en jämn fjärde som slutar 14-13 i vår favör står Sanda som vinnare. Vi lyckas bara göra 58 poäng vilket gör det ganska klart var vi inte presterade.

Det tar oss till helgens andra match mot Sundsvall. Där var läget ett helt annat vår offensiv var det inget vidare fel på däremot var vårt försvar katastrofalt, särskilt i den tredje quartern som vi förlorar med 31-12. De förlitar sig på en liten guard som sätter upp höga pick’n’rolls som nästan varje gång resulterar i fria skott antingen på grund av för tidig hjälp efter picken eller dåligt försvar i picken. Detta tillsammans med en aning flyt i Sundsvalls skytte gör att slutsiffrorna blir 98-80 till Sundsvall, inte riktigt den början på helgen som jag hoppades på.
Senare på lördagen möter vi Eskilstuna som jag aldrig trodde skulle vara något men tidigare på dagen såg vi de slå Sanda. Med det i bakhuvudet och med krav på vinst gör vi en trevande första quarter som slutar 18-17 men resten av matchen är det inget tvivel om hur det kommer sluta. Vi tar ett tydligt kommando och får en säker 30 poängsvinst i bagaget.

Då till den sista matchen kanske den enda som vi faktiskt presterade på. Vi möter Södertälje som har slagit redan slagit Sundsvall och Eskilstuna med över 30 poäng. Redan från start går det mycket bättre än tidigare matcher och det känns som att vi äntligen har spelat in oss med varandra både offensivt och defensivt. Södertäljes stora killar hamnar i foulproblem vilket gör att vi kan utnyttja våra stora spelare under korg och lättare får fria skott utifrån. Jonas gör ett riktigt bra jobb med att dra till sig foul genom att flertalet gånger komma förbi försvaret och driva in i mitten. Vi leder matchen igenom, som mest med 12 poäng, men i de sista minutrarna får Södertälje ett ryck och med en trea går de upp i ledningen. Efter ett pressat slut där vi försöker jaga tillbaka ledningen blir slutsiffrorna istället 73-66 till Södertälje.

Det är inte med speciellt bra humör jag åker från Södertälje på söndagen men för att tänka lite positivt rykte vi i alla fall upp oss och gjorde till slut en riktigt bra match mot laget som till slut även vann mot Sanda med 21 poäng. För att också skylla ifrån sig lite, för det känns ju alltid lite bra, är jag också negativ mot upplägget med en första sm omgång redan i september. Att säsongens första match går mot Sanda och betyder väldigt mycket gynnar inte ett lag som bara hunnit ägna en månad att spela ihop sig. Men men det är väl bara att bita ihop och visa att vi förtjänar en final-four plats genom att vinna resterande matcher i februari.